Första höstcyklingen gav bra jobbstart

Så. Det var kaotiskt i morse. Jag skulle åka in till redaktionen på CIO Sweden för första gången sedan midsommar. Bilen var utesluten. Det går bara inte. Jag kör gärna bil om jag tjänar pengar på det eller om jag ska lasta mycket eller vi ska åka långt. Men för soloresor in till stan passar bilen illa. Där är min steamer ett bättre val.

Trots att jag har varit ledig har jag faktiskt inte cyklat särskilt mycket. Jag beredde mig därför på en slow start.

Efter att under några dagar ha letat efter skoöverdrag på cyclecomponents.se utan att ha hittat något passande beslöt jag mig för att pröva ett gammalt par som jag nästan aldrig använt. Senaste gången jag prövade dem passade de inte med mina skor och SPD-pedaler. Men se, nu gick det. Kanske berodde det på att jag använder ett annat par skor nu, kanske på att jag var klumpig senast.

Morgonens kaos kom sig delvis av att jag under sommaren glömt hur noga det är med ordning och reda. Jag måste packa allt, dator, kablar, kläder, skor, lås, extraslang och verktyg, nycklar, plånbok, läsglasögon, telefon, sadelöverdrag i rätt ordning i mina två väskor. Och väskorna måste packas ungefär lika tungt för att styrningen inte ska bli ett äventyr.

Det är förvisso inget oöverstigligt problem att göra rätt. Men efter en ledig sommar insåg jag att jag hade glömt de små finesserna med packandet som gör den snabb och stressfri. Därför tog det väl en halvtimme innan jag kom iväg (den där halvtimmen innehöll förvisso andra glitchar, javisst ja, måste ju raka mig. Och borsta tänderna. Och jag kan ju inte ha jeansen på mig om jag ska packa ner dem. Och var är cykelbyxorna? Vilka överdragbyxor är lämpliga i det här vädret? Var är mitt headset till telefonen (det har jag ännu inte hittat)? Och lunchen måste jag ju packa ner … cykelhandskarna då?)

Jag kom iväg. Det var enastående. Sval luft. Lätt regn som tilltog en aning i höjd med Naturhistoriska. Resan tog en timme. Som den brukar. Efter en snabb kattvätt var jag så planterad på röven framför datorn och telefonerna. Lätt vilsen även där, men på plats och på väg att ge mig in i jobbhjulet.

Du gillar kanske också...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *