Cykling sänker konsumtionen

NK Stockholm

Det pratas en hel del om tillväxt i dessa dagar. Huruvida den är nödvändig eller inte. Jag anser att begreppet tillväxt måste stöpas om, men att den är nödvändig. Jag kan inte få in i mitt huvud hur vi ska kunna fortsätta att öka konsumtionen på det sätt vi gör idag utan att det får negativa konsekvenser för planeten, för oss. Dessutom blir vi ju olyckliga (en annan länk) (en tredje länk) av den här hetsen. Vi glömmer bort oss själva och glömmer bort våra barn och föräldrar. Konsumtionen håller oss fångna i varma köplador, glittriga gallerior och förföriska e-butiker.

Håller oss fjättrade vid våra karriärstegar.

Tillväxtbegreppet måste stöpas om så att det inte uteslutande handlar om monetär ekonomisk tillväxt. Andra värden måste ingå och dominera begreppet. Värden som vi idag inte kan mäta särskilt bra, men som exempelvis kan visa sig genom ökad fysisk och mental hälsa, en ökad medvetenhet och en ökad tolerans mot omvärlden. Hur sådana egenskaper kan passa in under begreppet tillväxt vet jag inte, men jag tror att de måste göra det.

Det är en av anledningarna till att jag cyklar. Cykeln ger mig inte bara billig och oftast effektiv transport. Den ger mig motion och en känsla av oberoende och frihet som inget annat fordon eller transportmedel gör. Motionen, känslan av frihet och närheten till omgivningen gör att jag tänker bättre, att jag kan vara mer närvarande i mig själv och mer reflekterande, och faktiskt att min tolerans mot omvärlden ökar.

När jag cyklar mår jag kort sagt bättre, fysiskt och psykiskt. Då behöver jag inte trösta mig med shopping och yta i samma utsträckning. Då behöver jag inte konsumera lika mycket.

Det låter kanske aningen svullet. Men det är enkelt som så. Och jag tror att detta är hyggligt allmängiltigt.

Därför vet jag inte om jag ska le eller rynka panna när jag läser att Handelns Utredningsinstitut har utsetts till Årets cykelfrämjare, av Cykelfrämjandet. Det spelar naturligtvis ingen roll. Det är inte någon utmärkelse med tyngd, dessvärre. Men ändå. Institutet som finns till för att hjälpa själva hjärtat i konsumtionskulturen, svensk detaljhandel, får utmärkelse för något som i hög grad minskar åtminstone min konsumtion.

Jag ler och väljer att tolka utnämningen som att cykeln är en bra sak oavsett ur vilken vinkel man betraktar den. Huvudsaken är att antalet cyklister ökar och antalet bilmil minskar. Dessutom inser jag att det finns cyklister som inte begriper vad jag snackar om, utan skakar på huvudet och drar fram kortet för att betala sin fjärde kolfiberräser på lika många år.

(HUI fick priset för att ha gjort en undersökning i Växjö som visar att 20 procent av försäljningen i stadens butiker skedde till cyklister.)

Du gillar kanske också...

3 svar

  1. Björn Åslund skriver:

    Troligen har konsumtionskulturen nått vägs ände. Efter år av massiv konsumtionstillväxt, där vi bara köpt mer och mer, och allt fler shoppingsgallerior öppnar, börjar en viss trötthet skönjas. Folk orkar till slut inte shoppa mer, vi kan se att julhandeln i år verkar få mindre volym än tidigare.

  2. Henrik Rådmark skriver:

    En viss trötthet må börja skönjas här och där. Men enligt HUI-prognoser lär julhandeln slå rekord i år igen. Upp 3 procent jämfört med förra året spår de och konstaterar att förutsättningarna för rekord är ”mycket goda”. Vi får väl se.

  1. 10 december, 2010

    […] This post was mentioned on Twitter by Jörgen Dahlberg and Henrik Rådmark, Henrik Rådmark. Henrik Rådmark said: Kan det vara så att cykling sänker konsumtionen? Jag tror det. http://bit.ly/eZAOKr #cykling #konsumtionshets #tillväxt […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *