En bekännelse: jag tog bilen

Citroen

Nej, det är inte skamligt att ta bilen. Det är bara inte särskilt smart. Och i mitt huvud börjar det alltmer framstå som fusk. Bilen en bekväm genväg, en räddning när jag inte lyckats med vardagsplaneringen.

Det är en sak att ta bilen till stan, en resa på drygt två mil. Eller tvärs över norra Storstockholm en arktisk kväll med barnen. Det är ett fusk jag ofta ser igenom fingrarna med. Det är en helt annan sak att ta bilen för att lämna och hämta barnen på dagis, en resa på en kilometer. Japp, en kilometer och där sitter jag i bilen. (Nå, det händer att barnen får åka barnvagn eller snowracer, men oftast blir det faktiskt bilen.)

Sedan tog jag nyss bilen till stormarknaden för att veckohandla. Den resan är en rutinresa. Jag tar alltid bilen till stormarknaden för att veckohandla. Men det fusket har jag också haft överseende med.

Jag skriver haft, för nu börjar det kännas obekvämt. Inte fysiskt, givetvis, utan mentalt. Jag har för länge sedan insett att jag inte behöver bränna olja för att få hem mat. Att vi skulle kunna handla flera gånger i veckan från vår utmärkta ICA-butik ett par kilometer hemifrån och cykla hem käket. Men jag vill veckohandla helt enkelt därför att tiden inte riktigt räcker till för flera handlingstillfällen i veckan. Och för att det tråkigt att handla.

Men jag skymtar ett slut på fusket. Eller åtminstone en drastisk minskning. Jag kommer att få tillgång till en cykel som bär både mig, barn och lite prylar. Eller mig och väldigt mycket prylar. Typ ett lass till återvinningen. Eller tre stora matkassar + blöjor (det är vad veckohandlingarna brukar resultera i). Eller ett barn och en barnvagn. Eller …

Cykeln har nämnts här på bloggen tidigare och enligt säkra källor är det nu ungefär två veckor innan den landar hos mig. Den heter Bullitt.

Den uppmärksamme läsaren kanske undrar om jag överhuvudtaget cyklar. Det gör jag förstås. Resorna till och från redaktionen där jag arbetar ett par-tre dagar i veckan sker med cykel. Soloresor till Täby centrum sker med cykel. Över huvud taget hart när alla kortare resor (under 2 mil) sker med cykel om jag inte behöver ha med mig något väldigt tungt eller skrymmande. Det blir totalt cirka 15 mil i veckan. Som jag inte använder bilen.

Tidigare inlägg om Bullitt

Du gillar kanske också...

2 svar

  1. Cecilia N skriver:

    Blöjor?
    Har ni inte tygblöjor?

  2. Henrik Rådmark skriver:

    🙂 Gee, nä. Inga tygblöjor här inte. Vi är en högst vanlig familj i det avseendet. De som kör hela linan ut och cyklar, odlar egna grönsaker och har en höna eller två i trädgården skulle nog aldrig blogga som jag gör. Men min brorsa och hans familj körde faktiskt med tygblöjor …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *