Fjädrat och bredsulat bäst på vintern

Nishiki XC

Jag såg inte fram emot dagens resa in till stan. De knaggliga cykelvägarna jagar ut mig på bilvägarna och bilisterna stressar mig ut mot kanten. Det blir full koncentration hela tiden. Inte min starka sida.

Så jag beslöt (viva la starka verb!) att för första gången ta den gamla Nishikin. En XC-hoj (crosscountry, för terränglöpning på cykel) med dämpgaffel fram (”fjädring”) och rejäla dubbdäck. Egentligen alldeles för rejäla – trodde jag. De ger fäste, men de kräver också rejäl kraft för att hållas igång. Så det var med viss skepsis jag rullade iväg på cykeln imorse. Skulle jag vara sjöblöt av svett när jag kom fram? Skulle jag orka köra så fort att jag överhuvudtaget skulle komma fram inom rimlig tid?

Mina farhågor besannades inte. Visst var det tyngre, men det var samtidigt betydligt mer avspänt. Med en sån där hoj spelar det liksom inte så stor roll var man kör och hur man kör. Den är mer lättmanövrerad än min Surly LHT och den har bättre grepp både tack vare de rejäla dubbdäcken och den dämpade framgaffeln.

Jag har förresten sett folk som påstår att smala däck skulle vara att föredra på vinterväglag. Jag vet inte hur de tänker när de motiverar påståendet med att smala däck lättare skär igenom snön. För mig låter det som ett märkligt, teoretiskt resonemang. Eller rättare, det håller ju om vi pratar om nyfallen snö med ren asfalt under. Men så ser det ju sällan ut.

Min Nishiki har dubbelt så breda däck som Surlyn, och de bredare däcken funkade betydligt bättre i det väglag jag åker på från Täby Kyrkby till Stockholm. De smalare däcken skär visserligen ner bättre i den packade snön en bit, men det resulterar ofta i att cykeln drar iväg åt nåt håll och tar balansen med sig.

Men en snabbkoll på Google antyder att de flesta tipsen handlar om bredare däck. Så ta eventuella tips om smala däck på vintern med en nypa salt.

Du gillar kanske också...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *