Döda inte bilisten

En cyklist och en bilist är båda människor. Utan respekt kommer vi cykelambassadörer att betraktas som cykeltalibaner i vår möda att bereda plats för cykeln.

Jag gillar cyklar. Jag tror på cykeln som ett transportmedel som kan ersätta bilen i många situationer. Och jag tror på cykeln som ett sätt att skapa mer hållbara städer, inte bara miljömässigt utan också livskvalitetsmässigt. Bilar och människor går inte särskilt bra ihop. I synnerhet inte när människorna befinner sig utanför bilarna.

Därför har valt att bli cykelambassadör. Därför har jag startat Cycleville STHLM. Lägg märke till att sajten har en avdelning som heter Ambassadörer, där andra vardagscyklister delar med sig av sina erfarenheter och berättar om varför de cyklar, vilka konsekvenser det har för dem och vilka utmaningar de möter.

Jag tror nämligen att det bästa sättet att få andra att haka på ett beteende är att visa andra människor som har det beteendet. Visa att det inte är konstigt, svårt eller jobbigt. Cykling är ett beteende, för mig. Det är inte en sport eller en träningsform i första hand. Utan ett beteende ungefär som gång. Man tar sig fram.

Andra cykelambassadörer har andra strategier. Jag följer en del cykelivrare på Twitter och bloggar, och noterar att de som verkar ha fått flest att lyssna ägnar sig åt påhopp på och ojanden över bilister och de som planerar städer och infrastruktur. Någon kissar på sig när hjälmlagar kommer på tal, andra får mord i blicken när en bil står parkerad på en cykelbana. Åter andra slår pannan blodig i sina försök att visa hur smart det är att cykla. Och hur osmart det är att åka bil. Det blir dramatiskt. Och det drar uppmärksamhet till sig.

Och människans vana trogen ägnar sig många cykelambassadörer åt att dela upp världens befolkning. De som använder bil till vardags och de som cyklar till vardags.

Jag förstår dem, delvis. Jag förstår deras reaktioner som kommer ur frustration. Frustration över att ingen tycks lyssna på dem, att förändringen går så långsamt, så långsamt. Att bilarna härskar över städerna och vi cyklister inte får mycket mer än smulor av kakan. Över att det de själva ser så klar är fullkomligt höljt i dunkel. Att en förbättrad infrastruktur för cyklister skulle ge fler cyklar och färre bilar. Och en  trevligare och mänskligare miljö. För så är det. Det är jag övertygad om.

Men jag förstår inte att dessa uppenbarligen intelligenta människor använder aggressivitet och anklagelser för att försöka nå sina mål. Det lär inte fungera. Om vi som cyklar och vill att flera ska cykla, av vilka anledningar det än vara månde, inte inser att vi har att göra med människor som i allt väsentligt är som oss lär vi inte komma någon vart på mycket länge.

Här några exempel ur mitt twitterflöde:

High Season for Danish Fear Merchants: http://is.gd/rPcaYG (raljerande om skyltar uppsatta i Köpenhamn som uppmanar folk att bära hjälm, att inte använda mobilen när de cyklar etc.)

Personal motor vehicles only offer the Illusion of Freedom http://to.ly/8eRH
Apropå ett inlägg om bilen som illusorisk frihet med bland annat följande mening: ”While I as a cyclist go sailing past, fully aware of my surroundings and able to engage with those who are not trapped in their own personal hell. ”

Från ett annat inlägg på en annan blogg som attackerar bilisters bristande hänsyn:
”That’s the point of view people develop when their ass is planted firmly in the driver’s seat …”

Tweet:
All men are created equal apparently – but we’ll happily elevate those who choose to drive cars in our cities to gods.

__

För övrigt jag hårt i backen ikväll. Det var halt. Cykeln välte i en rondell. Sidan av huvudet slog i hårt i asfalten. Jag hade hjälm men fick ändå en lätt hjärnskakning. Det finns dårar som hävdar att hjälm inte hjälper. Lyssna inte på dem.

Du gillar kanske också...

4 svar

  1. Erik Sandblom skriver:

    Du har rätt i att en aggressiv eller nedsättande ton sällan är produktiv. Men å andra sidan tycker jag det det är bra att kritisera bilcentrerat tänkande. Varför har vi hjälmlagar och hjälmkampanjer när tre av fyra omkomna cyklister dog i kollision med motorfordon? Varför anses cykelbanor vara alltings lösning trots att de inte löser problemet med högersvängningsolyckor? I London och Stockholm dog fyra av tio cyklister av högersvängande lastbilar. Varför pratar man aldrig om det?

    Varför läggs det så mycket pengar på att öka framkomligheten för bilister när hälften av bilresorna är kortare än fem kilometer, hälften av befolkningen bor inom fem kilometer från sina jobb och hälften av bilkörandet sker med ensam förare?

    Jag tycker Copenhagenize har en poäng när han lyfter fram hur mycket av säkerhetsarbetet fokuserar på annat än själva faran, det vill säga motortrafiken:

    Sacred Bull in Society’s China Shop

    De flesta rör sig inom tio kilometer – Ecoprofile

    Miljarder satsas på tung lastbilstrafik i Sverige (se inlägg 2011-01-18 om högersvängande lastbilar)

    Se även wikipedia om hjälmar och skadefrekvens

    • Henrik skriver:

      Tack för kommentaren, bra frågeställningar och fakta.

      Visst är det bra att kritisera hela bilismstrukturen. Även om jag just nu tror att det kanske måste läggas mest energi på att uppmärksamma folk på faran med den. Problemet är inte primärt att det görs för lite för cyklar, utan att de styrande och majoriteten av befolkningen antingen inte genuint bryr sig om frågan , eller inser vilket problem det är och vilka konsekvenser ett så tungt fortsatt bilberoende innebär. Först när den insikten landar kan verkliga åtgärder lyfta.

      Inlägget inriktade sig på fenomenet att ställa sig på andra sidan och slå på bilister. Det kommer att göra det svårare att få gehör för kritiken, eftersom makten uppenbarligen ligger hos bilisterna.

      Har du skickat de här siffrorna och frågeställningarna till infrastrukturministern? Vore intressant att höra svaret. Om du inte gör det gör jag det 🙂

      • Erik Sandblom skriver:

        Ursäkta sent svar. Jag har inte frågat infrastrukturministern, gör gärna det! Att hälften av bilresorna är kortare än fem kilometer och att hälften av befolkningen bor inom fem kilometer från sina jobb står i infrastrukturpropositionen 2008 (se länk ovan). Det bör hon vara medveten om, så fråga gärna hur hon tycker att det bör påverka planeringen!

  1. 3 februari, 2011

    […] This post was mentioned on Twitter by Henrik Rådmark, cycleville. cycleville said: Bloggat: Döda inte bilisten. http://bit.ly/edGMew […]

Lämna ett svar till Henrik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *