Holländsk ”intelligent” cykel missar målet

Jag gillar ny teknik. Den behöver inte vara nödvändig eller ens skapa någon slags nytta. Det räcker ofta att den är ny. Det bor tvivelsutan en liten ingenjör i mig.

Men. När det gäller cyklar reagerar jag i regel med skepsis när jag läser om någon ny teknisk, ofta eldriven manick som ska förbättra cyklandet.

Redan fulländad

Det går inte att förbättra cyklandet med tekniska manicker. Det är min grundinställning. Cykeln är fulländad i sin grundkonstruktion (det vill säga den som kallades säkerhetscykeln när den lanserades på 1890-talet). Det är en väl avvägd balans mellan teknik och frånvaron av teknik.

Cykeln är lätt att använda, går sällan sönder och när den gör det kan i princip vem som helst laga den. (Alla växelsystem nallar förstås på detta och jag medger att jag inte är helt konsekvent. Ett enkelt, mekaniskt växelsystem med utanpåliggande växlar förstärker cykelns grundkonstruktion utan att det förtar fördelarna som enkelheten ger.)

Bland annat därför är jag inte jättehet på elcyklar. Men jag inser fördelen med dem i ett större perspektiv och applåderar dem försiktigt men bestämt.

Däremot undrar jag om man är på rätt väg när cykeln börjar utrustas med en rad tekniska system som ska hjälpa cyklisten att köra säkrare. Jag läste om en sådan i Illustrerad Vetenskap och bakgrunden till modellen – som är en prototyp av en elcykel – är att en övervägande del av de cyklister som förolyckas är över 65 år.

Radar ska varna för faror

Cykeln i fråga har radar, kameror och en dator med pekskärm, som ska hjälpa till att upptäcka cyklister som kommer bakifrån och hinder som finns längre fram på vägen.

Utöver den komplexitet som tekniken skapar hos själva cykeln undrar jag om cyklisten – som enligt statistiken alltså har svårt att själv upptäcka upphinnande cyklister och agera rätt (typ inte vingla antar jag) och svårt att se gropar eller andra hinder som ligger en liten bit längre fram – skulle vara behjälpt av det här.

Exempelvis vibrerar sadeln när en cyklist kommer ifatt en. Men vibrationen innebär inte att man per automatik beter sig så att en olycka kan undvikas. Det går liksom ingen nerv mellan rumpan och centret i hjärnan som gör att man hanterar situationen på ett säkert sätt.

intelligent-bicycle

Ingen naturlig koppling

Handtagen vibrerar när det finns ett hinder föröver. Eftersom det saknas en naturlig koppling hos människan mellan signalerna – vibrationer i ändan och händer – och det som signalerna varnar för misstänker jag att det här snarare riskerar att stressa den äldre cyklisten. Vederbörande är ju enligt statistiken inte helt alert, kan inte själv upptäcka faror eller agera rätt i kritiska situationer.

Samtidigt vore det förstås fel att sitta med armarna i kors framför olycksstatistiken. Att en övervägande del av förolyckade cyklister är äldre motiverar förstås varje försök att hjälpa den kategorin till ett säkrare liv. Utan att be dem att stiga av cykeln för gott.

Men även om jag anser att den där prototypen borde stanna i det stadiet är jag tämligen säker på att den kommer att marknadsföras. Och det vore kul att pröva den …

Här finns mer om cykeln

Du gillar kanske också...