Nico driver cykelbutik i Berlin – en cykelstad by accident

Nico på Auftragsrad, med en cykel från estniska Viks.
Nico Wishes på Auftragsrad, med en cykel från estniska Viks.

Nico Wünsche på Auftragsrad, med en cykel från estniska Viks.
Nico Wishes på Auftragsrad, med en cykel från estniska Viks.

Den ser inte klok ut. Men kool. Och att jag skulle springa på en cykelaffär här i Berlin som har cyklar av ett slag jag aldrig sett annat än på bild gav en glädjekick. Jag stannade till för en liten chat med ägaren, Nico Wünsche.

Han skulle ut och prova cykeln som inte ser klok, men kool, ut. Jag närmar mig butiken där han står med benen över ramen och händerna på styret, och kommenterar cykeln som inte liknar något jag sett tidigare. Han heter Nico Wishes får jag veta sen när han låst upp butiken igen och vi klivit in.

Det är hans butik och den heter Auftragsrad. Men det är egentligen ingen butik, förklarar han. Med den sorts cyklar han fokuserar på alltsedan starten för bara tre månader sedan, designade ramar, räcker inte Berlin-marknaden till.

– Jag säljer till hela Tyskland. Och det har faktiskt gått bra, säger han och jag tänker inte försöka punktera den utsagan.

Estnisk cykel

Det är en inspirerande butik, förlåt, ett inspirerande showroom. Och det rymmer flera cyklar av den där märkliga sorten, som förresten tillverkas av ett företag i Estland under varumärket Viks, och en från holländska Vanhulsteijn.

Efter mina promenader i staden ter sig Berlin som en cykelstad by accident. Det vimlar av cyklister och överallt parkerade cyklar. Det är också gott om bilar, och cyklisterna tycks få trängas med dem så gott det går. Tämligen omgående fick jag syn på ett cykelfält som plötsligt slutade i bilarnas högerfil, i höjd med Mall of Berlin vid Leipziger Platz för övrigt. Cyklisten som jag råkade följa med blicken lyckades undvika krock bara genom att tvärbromsa och köra upp på trottoaren.

– Nej, Berlin är ingen cykelstad på det sättet. Vi ligger långt efter när det gäller infrastrukturen, säger Nico och suckar faktiskt (det var inte ett tafatt dramaturgiskt grepp från min sida).

– Jag var i Malmö och Köpenhamn förra året. Vilken skillnad! Vi har mycket kvar innan vi kommer dit.

Så varför cyklar folk här? Är det en kulturell grej?

– Nej, eller det är både och. Det finns ju cykel som kulturellt uttryck, men de flesta ser cykeln som en pryl de använder för att förflytta sig, helt enkelt. Det är hopplöst att ta sig in och ut ur staden med bil [under rusningstid] och då använder folk cykeln i stället.

Tusentals samlas för cykelmanifestation imorgon

Cyklisterna blir i vart fall allt fler och många av dem börjar höja rösterna i allt högre grad. Imorgon kommer flera tusen cyklister i Berlin att samlas för den globala manifestationen Ride of Silence, som förra året gick i 22 länder. I förra veckan ordnade Nico själv ett slags critical mass-liknande event, där ett stort antal cyklister samlades och cyklade genom Berlin.

– Det är fantastiskt att se, alla bilar, lastbilar som blir utkonkurrerade av cyklarna och vi tar över gatorna för några timmar, säger Nico.

Han är ingen arg person som jag uppfattar honom under mitt korta besök. Men det är tydligt att han vill ha till en förändring. Han vill slippa att ”fight for your right” som cyklist, som han säger.

Jag lämnar honom och hans showroom efter en alltför kort stund. Känner att jag skulle vilja testa de där hojarna, dröja kvar i affären och prata mer med Nico. Men jag har en taxi att fånga och ett flyg att ta. Så jag får återvända en annan gång. För övrigt såg jag Bullitt-cyklar vid 5-6 tillfällen under mina två timmar i Berlin.

Här lite bilder jag hann knäppa …

Viks

 

En skapelse från holländska Vanhulsteijn i skylten.

_DSF9049

Den här tröjan har ett viktigt budskap, säger Nico och skrattar. Men menar allvar.

 

_DSF9058

En Viks-cykel som är målad med reflexfärg. Galet snyggt!

_DSF9053

Mer Viks.

_DSF9054 _DSF9057 _DSF9052