Är din cykelhandlare en posör?

Bilden har ingen direkt koppling till texten. 

Jag har kört 400 mil med en cykel som utsatte mig för risk för allvarlig kroppsskada. Utan att jag var medveten om det. Tvärtom var jag trygg i förvissningen om att cykeln var så säker som en sådan cykel kunde vara. Eftersom jag hade köpt den av en cykelhandlare vars intresse för cyklar och cykling går så djupt att han inte bara – av just det skälet – öppnat och driver en cykelbutik, utan engagerar sig i den lokala cykelkulturen och har lyckats utveckla affärsrörelsen till att bli ett självklart och viktigt nav i det samhälle han verkar. Han säljer inte billiga cyklar och delar. Han är mån om att sortimentet håller hög kvalitet och han blir snart kompis med sina kunder. Han vill väl, han gör gott.

Men han gjorde ett misstag. Han byggde en cykel till mig utan att riktigt veta vad han gjorde, såvitt jag kan bedöma. Det var förvisso en snygg cykel. Varje komponent bidrog till att förhöja utseendet, utan att priset sköt i orimlig höjd. Och cykeln fungerade, för all del.

Litade på leverantören

I en detalj brast bygget, dock. Nämligen valet av det som kallas drivlina och som på min cykel utgörs av drevet/kugghjulet i bakhjulet, kedja och kedjehjul/vevparti. Han tycks själv inte ha haft tillräcklig kunskap om detta, varför han förlitade sig på sin leverantör, Brick Lane Bikes. De rådde honom att använda en uppsättning komponenter som gjorde att kedjan löpte snett mellan bakhjulet och vevpartiet (se tidigare inlägg).

Han borde ha sett detta – vilket han kanske gjorde. Och han borde ha bytt eller använt andra komponenter – vilket han alltså inte gjorde. En sned kedjelinje kan nämligen leda till att kedjan hoppar av med potentiellt förödande konsekvenser som följd. Inte bara genom att cykeln då blir omöjlig att bromsa. Om kedjan hoppar av när cyklisten står upp och tar i är risken överhängande att cyklistens ansikte eller annan känslig kroppsdel mycket fort plötsligt närmar sig och slår ned i asfalten, exempelvis.

En annan effekt av den sneda kedjelinjen är att kedjan slits avsevärt snabbare än om kedjan löper rakt mellan de två kugghjulen, vilket kan leda till oväntat kedjebrott med ungefär samma konsekvenser som då kedjan hoppar av.

Detta visste rimligen inte min cykelhandlare. Han är ingen ond människa, tvärtom.

”Din ram är sned”

När jag tidigare i veckan kontaktade leverantören som rått honom att använda de komponenter som alltså satt på min cykel, vidhöll de att det var ”den bästa kombon”. De hade inget att erbjuda som skulle åtgärda felet, förklarade ”maciek” i ett mejl. Han eller hon föreslog att jag skulle besöka en cykelhandlare, då min ram möjligen var sned och att det var därför min kedjelinje var felaktig.

Därefter skrev jag blogginlägget ”Den olösbara gåtan …”. Därefter skrev jag ett mejl till Urban Bikewear i Stockholm och presenterade mitt problem. Som enkelt förklarade att vevpartiet BLB Notorious skulle lösa det. Vilket, erfor jag idag, stämde.

BLB Notorious
BLB Notorious på min Cinelli Gazzetta. Kedjelinje på 43,5 mm – med en distansbricka på drivsidan som eventuellt är överflödig.

BLB Notorious är ingen specialprodukt, inget ovanligt vevparti, inte särskilt dyrt. Urban Bikewear, som är en liten butik, hade tre exemplar på hyllan.

Varför lösningen på problemet var så svårfunnen förbryllar mig. Är cykelvärlden, den vi som rimligt vanliga konsumenter utan djupkunskaper i området möter i butiker och hos leverantörers kundtjänstavdelningar, främst befolkad av posörer? Och att detta har blivit så accepterat att inte ens de själva inser att de är det? Eller är det bara så att begreppet yrkesstolthet har förlorat sin betydelse?

Lämna ett svar