Cycleville BLOG Blog

Mot vinden mot flyget

Jag hade bestämt mig redan igår kväll. Om det regnar tar jag bilen. I morse regnade det. Men inte så mycket, tyckte jag. Så jag tog cykeln till Arlanda. Det känns fortfarande lite märkvärdigt. Inte för att det skulle vara någon bedrift – det är bara 2,8 mil eller så.

När Like-djävulens grepp hårdnar flyr jag till cykeln

I förrgår var det sex mil och i går skulle det inte bli något. Så hade jag tänkt. Fast när jag med benägen hjälp lossat 800 kg grus, dammsugit, tvättat en toalett och 15 fönster, jobbat ett par timmar och facebookat lite för länge hade jag ingen ro i kroppen. Jag ville ut.

Jimmy Östholm, Vélosophy

Vélosophy del 2 – grundaren skingrar dimman

Jag fick ett mejl igår. Det var från Jimmy Östholm, mannen bakom Velosophy som jag skrev om tidigare i veckan. Han ville klargöra ett och annat. Bland annat hur det kommer sig att konceptet presenteras som nytt när han har gjort det en gång tidigare, under namnet Porteur.

Bara en liten bit till …

Jag skulle åka och titta på ett område bara. Rulla lite sådär i godan ro. Mest för att komma ut lite. När jag kom fram till vägen där jag skulle svänga av för att komma till det där området – fortsatte jag mot Vallentuna. Förbi. ”Kan jag göra sen”, tänkte jag. Ville köra en liten bit till bara.

Ny riktning, en annan växel

En dag i taget. Och sen får man se. Det ser så lätt ut, att bara göra. Bara välja och besluta och sen planera. Verkställa. Men det är inte så enkelt. Att bryta det största, mest värdefulla man har.

Att tämja sitt huvud

Jag har talat med en expert. Det var givande. Men som ofta när jag talar med experter blir jag osäker. På vad jag själv kan, vill och ska göra. Jag börjar avvika från vägen, tittar mig oroligt omkring, hoppas se vart jag ska ta vägen.